Resan: kapitel 1 och 2

Kapitel 1: Vägen till Kolkata

Dagen började bra med att vi hoppade på fel tåg, detta trots att vi frågat tre personer vilka alla pekat på samma tåg. Tåget hade bara träbänkar, men vi var glada som ens fick tag i sittplatser. Det var trångt, mysigt och gick väldigt långsamt framåt. Dock fick en uppenbarelse att vi inte hade långt kvar till gud oss på bättre humör.

Vi slumrade båda till, men blev abrupt väckta av en indier som försökte förklara att vi var framme. Det var vi också, i Kharagpur. Vi förstod till slut att detta var ändstationen, och hoppade av tåget. Halvvägs till Kolkata, hungriga, trötta och vilsna. Vi letade iaf upp vilket tåg vi skulle åka vidare i och tog oss till rätt perrong. Världens längsta perrong. Bokstavligen. 1072,5 meter var den. Hungriga som vi var beställde vi något som liknade ett smördegsknyte fyllt med nån röra. Stefan tog en med kyckling, jag tog vegetarisk. Direkt efter det ser jag en ko komma knallande. Inte så ovanligt i sig, men den här har knallat c:a en kilometer på en perrong. Var är han på väg liksom? Jag tyckte iaf att det borde förevigas.

Jag hade tyckt att mitt knyte hade smakat lite funky, men efter denna bild bränner det också till i läppen. Jag tittar ner på mitt knyte, och ser att det är fullt med myror. Vafan, maten biter tillbaka, och jag bad ju om vegetariskt. Jag gick tillbaka för att varna Stefan om knytet, men han har redan slängt sitt. Vilket nog var tur det, vem vet vad som bodde i kycklingen om det bodde myror i den vegetariska.

Hursom så kommer tåget snart, och vi hoppar på. Det är ett så kallat lokalt tåg. Inga sittplatser lediga.
Dock kan man köpa fisk om man så vill.
Och ventilationen är det inget fel på.
Resan som skulle ta 4 timmar tog väl minst 10 timmar iaf, men fram kom vi.

Efter en taxiresa till Sudder Street, och en hel del tjafsande med en gubbe som bestämt ska visa oss till hotell, och vägrar lämna oss, hittar vi iaf ett bra guest house. Super bra faktiskt.

Vi käkade gott, och lyxade till det rejält med en importerad whiskey till efterrätt. Gott att skölja ner myrsmaken med.

Sen letade vi lite musik. Indi Pop är stort även här.

Efter det träffade vi en indier vid namn Tony, som visade oss ett bra ställe med billig öl och utsikt över hela Kolkata. Inte dumt. Här tog vi varsin öl innan vi gick hem och sov.

Kapitel 2: En dag i Kolkata

Dagen började med att vi letade upp ett nytt hotell eftersom det vi bodde i var uppbokat. Vi hittade ett till riktigt bra pris, under 20 spänn per person och natt. Dock var standarden därefter också, men snåla som vi är så var vi bara nöjda.

Vi knallade runt en ganska stor del av dagen. Här följer lösa bilder från staden.

Gillar hur brandmannen sitter och slår i klockan på brandbilen.

Framåt kvällen tröttnade vi på att gå. Vi ville testa tunnelbanan. Vi betalade 30 öre var, och knallade ner i tunnelbanan.

Fast vi åkte inte hitåt, vi skulle åt andra hållet.
Att åka tunnelbana var en ny upplevelse. Det var trångt. Alla pressade sig på, och där man stod när dörrarna slog igen, ja där stod man kvar.
Så här såg det ut innan dörrarna stängdes.

Efter tunnelbanan knallade vi den långa vägen hem till vårt lyxiga rum. Det hade dubbelsäng.

Det hade både dörr och sängkamrat.
Det hade toalett (som visserligen inte gick att spola), och bakom dörren ett handfat (visserligen utan vatten, och spottade man ut vatten i det så rann det ut på golvet).
Det hade utsikt över Sudder Street. Faktiskt bra utsikt på riktigt.
Jaja, här somnade vi gott efter ett mål mat på restaurangen på hörnet i bilden ovan. Ja, vi hade fått nog av att gå.

Summan av dagen är att jag gillar Kolkata. Visst, man möter en del människor som man efter att ha bett snällt alldeles för många gånger, försökt ignorera en alldeles för lång stund, till slut ber dra åt helvete, varpå dom ändå inte ger sig, utan fortsätter följa efter en, och ska visa en till rätt ställe osv. Som tur är finns det mist två sätt att bli av med dom på.

Metod 1: Är jag hungrig förkortas min stubin. Då har jag inga problem med att stanna till, göra en mindre scen, skrika åt och vara hur otrevlig som helst mot nån stackars kille. Ja, om han trakasserat mig i flera minuter innan dvs. Efter en kort stund spelade han väldigt sårad, och mumlade att han bara gjorde sitt jobb, och gick en stund efter det. Bra metod om har undertryckta aggressioner antar jag.

Metod 2: Be en ägare till en affär att be dom dra åt helvete. Det blir en jävla rabalder när dom gör det, men det är helt klart enklare. Också den metod jag ska försöka använda mig av i framtiden.

Man möter så klart mängder med folk som försöker blåsa en med hutlösa priser också, men det hör ju till. Där väljer man själv att gå eller stanna, så det är inget problem egentligen. Sen finns det självklart massa genomtrevliga människor, och trevliga ställen att besöka. Så kort och gott: Jag gillar Kolkata.

Första advent

Jag har inga ljus...

Jag ska berätta om bröllop och allt sen, jag lovar. Får se om jag orkar efter föreläsningen i kväll, men den slutar 23:15, så håll inte andan.

Jag är tillbaka

Jag skriver nog något om de senaste dagarna... men lite senare.

Tills vidare kan ni beundra denna störtsköna bild:

Skapad av: Adde

Tävlingar och sånt

Just nu är det fullspäckat med tävlingar här på campus. Hela dagarna är det olika tävlingar. Jag var med i en ansiktsmålartävling och en frågesport idag.

Före ansiktsmålningen:

Efter:

Jag var inte så sur som jag ser ut, bara lite stel i ansiktet av all färg, men ni ser att jag är en majskolv va?

Jag kanske inte behöver berätta att vi inte vann.

Frågesporten var precis efter ansiktsmålningen, så jag fick ställa upp som Mr. Corn. Det hjälpte dock inte, vann inte den heller.

Framåt kvällen serverades det en väldigt god middag på JLT (gräsplätten ni ser en bit av ovanför, tydligen förkortning av "Just Like That", men EAT (Enough About That)). Godast var stekta nudlar man fick tillagade på beställning, man valde vad man ville ha i, så stekte dom upp det åt en. Skitgott. Men det fanns mycket annat gott också. EAT.

Just nu borde jag dock sova. Ska upp om 4 timmar, för att försöka komma med tåget till Kolkata. Får se om vi får bo hos någon eller om vi måste hitta ett hotell, men det löser sig nog på vägen eller nåt.

25e är det iaf bröllop, det är nog också det enda som är bestämt med resan.

26e tänkte vi dra. Jag och Stefan verkar ganska överens om att båda vill till Bangladesh och Darjeeling. Vi får se vad det blir av det hela. Hamnar väl någon helt annan stans, men men, det löser sig.

Jag vet inte riktigt när jag kommer tillbaka, men jag misstänker runt den 30e november. Hej så länge.

Resplaner

Det här med Katmandu förresten. Du kan vara lugn farsan, det blir inte något av med det. Till att börja med är det oroligt där, så folk vågar sig inte ut på gatorna. Det kanske inte är rätt tillfälle att se en stad då. Sen var det diverse problem med ressätt och sånt.

Så då kommer problemet vad man ska göra istället. Jag har lite lösa planer i bakhuvudet. Ska ju ändå till Kolkata på bröllop den 25e. Så med det som utgångspunkt kan man antingen åka till Darjeeling eller Bangladesh. (Ja, det finns ju hundra andra alternativ också, men av dom jag fastnade för)

Darjeeling. Berg och kyla. Vill man ha vinter och titta på mount everest är det dit man ska åka. Då skulle jag även få användning för min nyinköpta jeansjacka.

Bangladesh. Sol och människor. Bangladesh är fattigt, fullt med folk och tomt på turister. Bangladesh ligger 6a på listan över mest folktäta länder (efter Monaco, Singapore, Vatikanstaten, Malta och Maldiverna), kan vara intressant.

Kan inte bestämma mig för vad jag helst vill se. Hjälp mig någon.

Lilla kaktestet

Nu är det dags för ett litet kaktest tycker jag. Indier är smått galna i kakor, eller sötsaker över huvud taget iofs... jaja, ska inte grotta ner mig i indiers sockervanor.

När jag stod i butiken så var det en liten vit kanin som viskade i mitt öra "recensera mig! och lägg upp recensionen på din blogg. Snäääälllaaa.", och vem kan säga nej till en liten vit kanin?

Så här kommer den.

Första intrycket är minst sagt positivt:

Sådär lagom manliga, precis som jag vill ha mina kakor. Man behöver inte känna att man behöver ha en förklaringi kassan, "dom är till grannen" eller liknande. En förpackning man kan stå för fullt ut.

Men en förpackning ska inte bara vara snygg och häftig, den måste vara praktisk också.
Under första lagret finns denna grej. Inte mycket att snacka om, en plastförpackning.

Efter ett första försök att öppna denna förpackning ser det ut så här:
När man kommit till detta läge finns det egentligen inget annat alternativ än att bruka våld:
Väl inne i stora facket, återstår det lilla. Nu får man inte bruka för mycket våld, då sprutar det rosa kladd. Har man tid och tålamod och lagom mycket våld går det fint:
Förpackningen har kanske sina brister, men samtidigt är den så bedårande på utsidan, så den är godkänd.

Vidare till innehållet. Det består av en åtta tio kakor, och lite rosa klägg. Tanken är att man ska doppa kakorna i klägget som bilden visar:

Känner man för att "skoja till det" kan man släppa loss fantasin:
Kakorna smakar inte så mycket, vilket nog delvis beror på storleken. Men den smak man får är söt och knaprig. Dom smakar ju inte illa, det är positivt.

Vidare så är dom nyttiga:

Ät tio paket kakor så får du alla C vitaminer och allt järn du behöver. Bra skit.

Sist och också minst kommer priset: 80 öre paketet. Med andra ord får du alla C vitaminer och allt järn du behöver för 8 kr dagen, helt klart prisvärt.

Så nu kommer vi till slutsatsen. Kakorna rekommenderas helt klart att köpas för alla, men det räcker med att titta på förpackningen... öppna den inte.

Snacks

Till öl måste man ju ha snacks. Det är farligt att handla snacks när man är hungrig. Här ser ni snacks för 60 kronor:

Chips, nötter, kakor och godis.

"Hide & seek" och "Coconut crunch" är mina favoritkakor. Coconut crunch är nog prisvärdaste kakorna i hela Indien, 80 öre paketet och skitgoda, bra pris det.

Arméöl

Stefan var iväg med armén och sköt med gevär idag, jag fick inte följa med (det var begränsat antal platser som lottades ut). Hursom så var han duktig och kom 2:a i denna tävling och vann därmed 3 öl.

Han delade snällt med sig en till mig:

Gillar hur det står

"FOR DEFENCE SERVICES     CANTEEN SERVICES

POSSESION BY PERSONS OTHER THAN

DEFENCE PERSONNEL IS STRICTLY PROHIBITED"

över hela etiketten.

Apropå alkohol har Charles Vän Jimmy, som är här och hälsar på, med sig en flaska franskt vin. Denna ska delas på taket i kväll är det tänkt. Vi får kanske 3 cl var, men riktigt vin var det inte igår man drack.

Apropå Charles och Jimmy, så lutar det åt att vi tre åker till Katmandu i Nepal tillsammans. Den 21 november om allt går som vi vill.

Jaha, det va väl det det.. har inget vettigt att skriva, ville mest visa den fina ölen.

Edit: Jag glömde förresten att berätta om en rolig grej. Här kan man skriva sitt namn! jätteroligt!

Om du nu skulle vara för IPRED1, läs då denna text, och förklara sedan hur du tänker.

Hos barberaren

Idag tyckte jag att det var dags att korta ner min lockar. Och såhär i efterhand kan jag säga att det var skönt att bli av med lite hår.

I Sverige ställer dom alltid massa jobbiga frågor, "hur vill du ha det", "ska jag använda maskin eller sax", osv. Jag skiter väl i vilka verktyg dom använder, dom skulle få använda en vinkelkap om dom tyckte det gav bäst resultat.

Här ställer dom inga dumma frågor. Här klipper dom. Vill man ha något speciellt så får man be om det (och då får man med största sannolikhet något helt annat). Men jag är iaf nöjd med min klippningen. Dock hade han väldiga problem att få mina polisonger symmetriska, så det slutade med att ena var en centimeter längre än den andra, men det fixade jag snabbt när jag kom hem.

Efter klippning och rakning fick jag en huvudmassage. Eller mest huvud. Han körde lite i ansiktet, ryggen, armar och händer också. Ganska skönt. Sen frågade han om jag ville ha en speciell ansiktsmassage, och det klart man måste testa det. Det var lite annorlunda, men ganska skönt det också. Han smorde först in ansiktet med någon kräm, sen använde någon slags elektrisk maskin som han vibrerade loss på i hela ansiktet och på öronen.

Men smakar det så kostar det:

Klipping: 8 kr

Rakning: 1,50 kr

Ansiktsmassage: 9,50 kr

Totalt: 19 kr

Detta är det slutliga resultatet:

Tankar från gatan

Igår var jag och Stefan inne i stan. Stefan ville raka sig, så han gick in till en barberare medan jag väntade utanför. Vi var på en lite mindre gata. På ena sidan ligger det en liten restaurang och diverse små affärer. På andra sidan sitter några med filtar fulla med frukt och grönt, medan andra har små rullbara stånd. Självklart står motorcyklar parkerade längs hela gatan, tillsammans med en och annan auto-rickshaw.

Jag knallar gatan upp, och när jag närmar mig slutet ser jag en get stå i en rickshaw. Han står på förarsätet och skrapar med klövarna(?) lite i sätet och undersöker den noga. Jag tänker "detta är något man inte ser varje dag". Jag vänder mig om och börjar gå gatan ner igen, först då lägger jag märke till en ko som ligger och vilar 2 meter från mig (man har för länge sen slutat reagera när man ser en ko), och mitt i gatan får trafikanterna ta sig runt en annan ko som lugnt korsar gatan. Jag stannar utanför barberaren och studerar allt som händer på gatan. Kor och hundar kommer och går. Tanter bär stora säckar med okänt innehåll på huvudet. Tiggare kommer och går. Plötsligt kommer en trebent get knallande. Han har två framben, men bara ett bakben. Han har stora horn och ett långt skägg. Han stannar till utanför en liten bod där det sitter en man och lagar cykelhjul. Mannen slutar jobba, går fram till geten, tar upp en låda som står framför den och går tillbaka till arbetet. Under lådan stod en skål med vatten, som geten dricker lite ur innan han knallar vidare. Då slår mig tanken att det här faktiskt är ganska långt ifrån en svensk gata. Man skulle nästan kunna säga jättelångt faktiskt. Inget av detta kändes särskilt märkvärdigt här, men tänker man efter lite, så är det nog ganska konstigt.

Igår anordnades även en middag för alla utbytesstudenter, rektorer, lärare, mm. Och efter denna smått formella middag, ordnade studenterna en mindre formell fest på en gräsplätt mellan husen. Fester är dom riktigt duktiga på att slänga ihop på ingen tid alls. Trevligt hade vi också.

Lite bilder från Similipal Tiger Reserve

Tänkte slänga upp lite lösa bilder från nationalparken. Inga tigrar dock, dom blev nog lite rädda för mig och visade sig inte. Det skulle finnas 200-300 tigrar i parken sa dom, så vi får lita på det.

Jeepen som tog oss runt i parken, och huset vi bodde i ena natten.

Hela gänget på vår fina jeep.

Från en annan vinkel.

Inifrån, förutom vi fyra satt det tre st i framsätet. Inredningen var bedårande.

Vi poserar framför ett vattenfall (på 400 m). Vi är också bedårande.

Ibland stannade vi och gjorde limejos. Gott gott.

Samma vattenfall, men från en annan plats.

Vi tog en tur i djunglerna på elefant...

Det fanns bara en elefant att rida på, från början var dom fem. Två hade flyttat till nån annan park, en var gravid och den sista hade blivit biten av en orm och dött.

...och till fots...

I tigerhannen C3's revir. Här bodde han med tre honor och en unge.

Som tur var, var det enda som attackerade oss blodiglar.

Vi klättrade upp i torn och spejade.

Vi slöade vid floden.

Klättrade lite...

Det var fin natur...

...

...

...

...

Det finns en historia bakom detta ormskin...

...vi hade suttit och slöat lite här ett tag. Därefter hade vi tagit en tur i djunglerna på kanske 1-2 timmar. När vi kom tillbaka, satte vi oss här igen. Efter någon minut upptäcker någon ormskinnet som ligger nån meter från oss. Det var inte där innan vi gick.

Vi var inte så sturska när en 3 meters kungskobra kunde ligga och trycka i närheten. Det är ju trots allt världens största giftorm.

Efter att ha överlevt alla vilda djur och lämnat parken får vi höra att vi ska lämna Orissa så fort vi kan, för det är tydligen inte säkert att köra i Orissa när det är mörkt p.g.a. banditer. Men vi klarade oss utan sådana också.